Paracetamol i tablettform plockas nu bort från dagligvaruhandeln. Framöver ska den som vill köpa smärt- och feberstillande läkemedel som till exempel Alvedon, Panodil och Pamol i tablettform vända sig till ett apotek, där utbildade farmaceuter kan ge rådgivning om hur läkemedlet ska användas. Ett välkänt, funktionellt men potent läkemedel kan alltså fortsätta hjälpa människor till bättre hälsa, men med apotekspersonalens kompetens som ett stöd för att förebygga en potentiellt skadlig användning.
Ibland går utvecklingen åt andra hållet. För en liten tid sedan beslutade Läkemedelsverket att det kända läkemedlet Losec i svagare styrkor och mindre mängd flyttas från listan med läkemedel som endast får säljas på apotek, till listan över läkemedel som även får säljas i dagligvaruhandeln. Detta beslut följdes av kritik mot att läkemedlet kan användas fel om man inte får rådgivning i samband med att kunden köper det.
Vad som avgör att ett läkemedel som du som medborgare själv förväntas kunna hantera kan alltså vara föränderligt över tid, i takt med att ny kunskap förvärvas.
Tyvärr är även gränsen mellan receptbelagda och receptfria läkemedel i Sverige onödigt skarp. Människors vilja och intresse av att vårda sig själva och apotekens välutbildade personal är en kombination som inte är tillräckligt utnyttjad. Det är hög tid att Sverige följer efter länder som Kanada, Australien och Nya Zeeland, som med hjälp av apotekens farmaceuter öppnar nya möjligheter för vad du som enskild person förväntas och tillåts klara av i form av egenvård.
Vi menar att ett särskilt sortiment av receptfria läkemedel, som endast får säljas i kombination med rådgivning från apotekens personal, skulle ge enskilda människor större möjligheter att vårda sig själva – samtidigt som resurser kan frigöras i sjukvården och till att finansiera introduktionen av nya och dyrare läkemedel.
Apotekens egenvårdssortiment och rådgivning har över årtionden utvecklats och bidrar redan idag till en avsevärd avlastning för primärvården. Människor har exempelvis lärt sig att vissa symptom kan lindras med hjälp av receptfria läkemedel och att vissa hudbesvär kan avhjälpas med apotekens egenvårdsprodukter. Redan idag får människor kvalificerad rådgivning på apotek, där de antingen får hjälp direkt eller om det behövs rådet att söka hjälp i primärvården.
Potentialen i att vidga egenvården är dock fortsatt mycket stor. Det finns en rad symptom som människor själva vet eller anar orsaken till och som de med rätt vägledning kan hantera, utan att gå vägen via primärvårdens läkare. Vi tror att dagens skarpa linje mellan receptfria och receptbelagda läkemedel utgör en onödig begränsning för människor att ta ett större eget ansvar – förutsatt att de får rätt hjälp och vägledning.
Exakt vilka läkemedel och i vilken styrka och beredningsform som skulle kunna ingå i ett nytt receptfritt farmaceutsortiment måste naturligtvis utredas noga och beslutas av Läkemedelsverket. Vi tror dock att ett sådant sortiment skulle kunna omfatta exempelvis läkemedel för ögoninfektion och efter noggrann prövning eventuellt också potensläkemedel som Viagra. Ett nytt farmaceutsortiment skulle också kunna öppna för vissa typer av kombinationsläkemedel, produkter som innehåller flera aktiva substanser, som idag av försiktighetsskäl har svårt att få marknadsföringstillstånd i Sverige – men som är vanliga i andra länder. Personer som idag söker rådgivning för att få smärtlindring, skulle med en farmaceutisk rådgivning kunna få tillgång till högre styrkor av läkemedel som idag är tillåtet att sälja receptfritt. I de länder som har ett särskilt farmaceutsortiment är det exempelvis också möjligt att receptfritt köpa smärtstillande läkemedel med luftrörsvidgande substans.
Denna typ av farmaceutsortiment finns som nämnts redan i länder som Nya Zeeland, Kanada och Australien, och Norge utreder just nu möjligheten till införande. Inom EU-samarbetet lyfts apotekens möjligheter att avlasta primärvården fram, där apotekens tillgänglighet, kompetens, öppettider och kostnadseffektivitet är positiva drivkrafter, samtidigt som problem med brist på allmänläkare och onödiga läkarbesök måste hanteras.
Ett nytt läkemedelssortiment som möjliggör en utökad egenvård måste naturligtvis följa vissa principer. Att åkomman är möjlig att självdiagnostisera, att symptomen/åkomman är begränsad, att mätvärden från laboratorietester inte är nödvändiga att inhämta och att läkemedlet är väldokumenterat och vid normalanvändning inte leder till missbruk, för att ta några exempel. Forskning i de länder som har ett farmaceutsortiment indikerar att det blir enklare att klassificera om läkemedel från receptbelagt till receptfritt när det finns denna mellankategori, där försäljningen sker i samband med aktiv rådgivning.
Ett nytt receptfritt farmaceutsortiment är ett exempel på hur en utökad egenvård på ett förhållandevis enkelt sätt kan främjas och därmed samtidigt bidra till högre effektivitet i vårdkedjan och bättre hälsa för den enskilde personen.
Vi är övertygade om att trenden med en utvecklad egenvård av nödvändighet måste nå även Sverige. Vi ligger långt efter omvärlden i att bättre integrera apoteken i vårdkedjan. Ett ansvarsfullt sätt att effektivisera en ansträngd hälso- och sjukvård är att använda landets redan befintliga läkemedelsexperter på apotek, för att tillsammans med enskilda patienter och andra delar och vårdprofessionen få ut mer hälsa för samma eller lägre kostnad.
Johan Wallér, VD
Robert Svanström, chefsfarmaceut
Henrik Ehrenberg, chefsstrateg
Sveriges Apoteksförening
Publicerad i förkortad version på SVT Opinion.