Idag släpps en ny rapport som beskriver hur läkemedelsbristen har påverkat patienter och apotek runt om i Europa under 2023. Apotekens europeiska branschorganisation PGEU har sammanställt en enkät som gått till alla apoteksföreningar i Europa.
Bristen på läkemedel är allvarlig och alla länder i Europa drabbas. I 65 procent av länderna har den förvärrats under 2023 och i 23 procent är den lika stor som 2022 enligt rapporten.
Sverige är ett av dessa länder som drabbas hårt. Under 2023 fördubblades antalet restanmälda läkemedel och i dagsläget går över 1000 olika läkemedelsförpackningar inte att beställa säger Johan Wallér, vd på Sveriges Apoteksförening som har bidragit till rapporten.
Enligt den nya rapporten så är inga läkemedelsgrupper eller terapiområden undantagna från problematiken. Värst drabbade är dock antibiotika, läkemedel som påverkar nervsystemet (bl.a. smärtstillande) och hjärt/kärlläkemedel. PGEU sammanställer denna statistik årligen, relativt nytt är att PGEU även undersöker bristsituationen för medicintekniska produkter. 69 procent av länderna har brister på medicintekniska produkter, även dessa har ökat sedan förra året men inte i samma utsträckning som läkemedel.
I Sverige har vi precis börjat bygga upp rapportering för bristsituationer för medicintekniska produkter säger Johan Wallér.
Konsekvenserna av läkemedelsrester är allvarliga för patienterna. Även om det i flera fall finns alternativa läkemedel så har situationen medfört avbruten behandling i 88 procent av fallen, för 73 procent blev följden en försämrad behandling. För 35 procent har bristen lett till att patienter fått en felaktig behandling där de t.ex. missat doser eller doserat fel. I 15 procent har det lett till mycket allvarliga konsekvenser med biverkningar eller förgiftningar.
För apoteken innebär det att farmaceuterna tvingas lägga arbetstid och pengar på att söka efter läkemedel, tid som de i stället hade velat lägga på läkemedelsrådgivning. Nästan 10 timmar i veckan lägger ett genomsnittligt europeiskt apotek på att lösa restsituationer för patienter. Det är ungefär tre gånger så mycket tid som för tio år sedan.
De europeiska apotekens möjligheter att lösa problem för sina kunder varierar mellan länderna. En lösning som är tillåten i hälften av Europas länder är att farmaceuterna får byta styrka eller storlek vid apoteksdisken. Hälften av alla länder tillåter även apoteken att tillverka ett alternativt extempore läkemedel när så är möjligt. En av fem länder tillåter farmaceuterna att byta till annan likvärdig behandling utan att först kontakta förskrivare för att lösa en akut bristsituation.
Apoteken i Sverige vill ha större befogenheter att hjälpa patienterna vid apoteksdisken där problemen ofta upptäcks. Legitimerade farmaceuter har kompetens att avgöra när avbruten behandling ger värre konsekvenser än att patienten får ett annat likvärdigt läkemedel. Över hälften av Europas länder litar på att apoteken klarar av detta. Vi borde även i Sverige våga ändra vissa regler som kan förbättra akuta situationer för läkemedelsanvändarna avslutar Johan Wallér.
För ytterligare information kontakta:
Johan Waller, vd Sveriges Apoteksförening
tel: +46 70 239 16 06
johan.waller@sverigesapoteksforening.se