Tidningen Dagens Apotek fick nyligen viss uppmärksamhet för en artikel om en apotekskedja som uppmanat sina farmaceuter att fråga receptkunder om de också vill hämta ut också andra läkemedel som kunden fått förskrivet. Det finns anledning att klargöra några grundläggande sakförhållanden, som gäller för hela apotekssektorn och för apotekens roll i vårdkedjan.
I grunden är frågor till kunden om dennes läkemedelsanvändning och behov av eventuella uttag av läkemedel något som omvärlden – förskrivarna, landstingen, politikerna och inte minst patienterna – bör förvänta sig av varje ansvarstagande apotek. Det kan ju vara lätt hänt att glömma att nämna eller hämta ut en medicin, för den som fått flera förskrivna.
En av de många uppgifter som apoteken har är att förbättra följsamheten till en läkemedelsbehandling. Själva förutsättningen för en god följsamhet är att patienten har samtliga sina läkemedel tillgängliga. När ett apotek ser att det är dags för en patient att fylla på sitt medicinskåp, är det naturligt och ofta önskvärt att denne får en påminnelse – patienten är ju redan på apoteket och slipper gå flera gånger. Det leder förstås till en minskad risk för att patienten missar att hämta sitt läkemedel i tid. Det kan också vara så att en patient fått flera läkemedel förskrivna för en viss behandling, som alla behövs för att behandlingen ska bli framgångsrik.
Konstigt nog misstänkliggörs nu den självklara frågan som ställs till patienterna för att säkerställa att patienten har tillgång till samtliga aktuella läkemedel: ”Apotek får kunder att hämta ut mer receptläkemedel”. ”Viktigt att inte driva försäljning av receptbelagt”. ”Patienter hämtar ut läkemedel som de egentligen inte bör ha”.
Det första som ska sägas är förstås att om en patient inte ska ha ett visst läkemedel, ska patienten inte heller ha ett recept. Apoteken har heller inga möjligheter att driva på försäljningen av receptläkemedel, än mindre efterfrågan, eftersom det är förskrivarna som avgör vem som är i behov av en läkemedelsbehandling..
Det kan naturligtvis förekomma felaktiga eller inaktuella recept. Detta är något som kan uppmärksammas av farmaceuten och korrigeras i samtal på ett apotek. Den gemensamma läkemedelslista som troligen kommer introduceras kommer att vara en hjälp på vägen i förskrivarledet, men så länge vi väntar på en sådan är det apoteken som har fullständig information om patientens förskrivning och faktiska uttag av läkemedel – en information som apoteken använder för att ge rådgivning och förbättra läkemedelsanvändningen.
Det andra som ska sägas är att expediering av recept är en strikt reglerad verksamhet. Recept som är avsedda att expedieras mer än en gång har ett tydligt regelverk för vilka tidsintervaller som gäller för att patienten ska kunna göra ett nytt uttag.
Det är för övrigt inte heller orimligt att anta att de flesta patienter själva kan avgöra om de ska acceptera erbjudandet att hämta andra aktuella receptläkemedel.
Apoteken jobbar ständigt med att förbättra sin service till kunderna. E-handeln utvecklas, det finns mobilappar, påminnelsetjänster och abonnemang. Dessa initiativ har lovordats och ses som positiva insatser för att förbättra tillgängligheten till läkemedel. De som är bra på tillgänglighet kan behålla eller få nya kunder. Denna service är ett naturligt inslag i apotekens verksamhet.
Vi ser fram mot en framtid där apoteken används på fler sätt för att förbättra följsamheten till en läkemedelsbehandling. I väntan på att vård och myndigheter ska ta de steg som krävs för nya tjänster på apotek, arbetar apoteken vidare med den viktiga tillgängligheten till de läkemedel som behövs och förskrivits till landets patienter.
Johan Wallér, VD
Robert Svanström, chefsfarmaceut
Sveriges Apoteksförening
Publicerad på Dagens Apotek.