Den första maj börjar lagen om Nationell Läkemedelslista att gälla – men själva listan finns inte. I alla fall inte om man menar alla de funktioner och möjligheter som den tekniska utvecklingen hos E-Hälsomyndigheten skulle ge. Vad innebär det för apoteken och framförallt vad innebär det för patienten?
Pandemin har skjutit upp införandet av den Nationella Läkemedelslistan, NLL, två gånger. Den första gången flyttades datumet för när lagen skulle träda i kraft med nästan ett år och sedan meddelande E-hälsomyndigheten att införandet av de nya tekniska lösningarna skulle ske ”stegvis”. Det som måste finnas på plats utifrån lagändringar kommer att lanseras den första maj men sedan dröjer det till november innan nästa steg tas. Dessutom kommer det troligtvis dröja lång tid efter det innan all funktionalitet som diskuterats har driftsatts och minst till våren 2023 innan alla har börjat använda listan.
Lagen ger möjligheter – men inga svar
Hur kan lagen då träda i kraft utan att själva systemet är klart? Det beror på att lagen främst ger nya möjligheter som inte fanns i den tidigare lagstiftningen om receptregister och läkemedelsförteckning. Bland annat handlar det om förskrivarens åtkomst och att patienten inte längre kan välja att vara med i registret – men med större möjligheter för patienten att då skydda sin information. Detta ger bland annat förskrivarna möjlighet att få in information om recept och uttag i sitt journalsystem och därmed på sikt bättre förutsättningar att förstå patientens hela läkemedelsbehandling när nya beslut om läkemedelsbehandling tas. Men hur den här information ska användas finns det ingenting i lagen som säger. Inte ens att den ska användas.
Utveckling riktat mot förskrivarna
Trots att det inte finns något som talar om hur informationen i NLL ska användas av förskrivarna så är det främst mot förskrivarledet som utvecklingen av ny funktionalitet har inriktats. Det är mot förskrivarna man har tagit fram lösningsförslag som förskrivningskedjor – där förskrivaren ska kunna ändra, förnya och ta bort recept på ett nytt sätt. Men det verkar inte riktigt som att förskrivarkåren är så intresserad av den här funktionaliteten. De vill helst bara få in vilka recept som andra läkare har skrivit ut i sin journal och vilka läkemedel som patienten fått när den varit inlagd på sjukhus. Men den där listan över sparade recept på apotek – det är ju inte en ”riktig” läkemedelslista!
Fokusera på läkemedelsanvändarna – och apoteken
Listan över sparade recept på apotek är trots det den mest ”riktiga” listan ur patientens perspektiv. Det finns så klart problem med den listan. Dels innehåller den ofta recept som inte används längre och dels kan det saknas recept. Det är också vanligt att den innehåller flera recept på samma eller likartade läkemedel. Sedan kan det dessutom skilja sig mot vad som faktiskt står på burkarna hemma i skåpet eftersom läkemedel ofta byts ut på apoteket. Som det verkar är det långt kvar innan förskrivaren är den som ser till att den här listan är uppdaterad. För att patienten så fort som möjligt ska kunna få nyttan av de möjligheter som NLL ger så borde E-Hälsomyndigheten i större utsträckning fokusera på funktionalitet riktat till läkemedelsanvändarna. Patienten borde själv kunna strukturera sin lista på bästa sätt och även få hjälp av apoteket att se över vad som används kopplat till vilka recept som finns eller saknas. Sedan kan läkaren få ta del av den informationen och jämföra vad som var tanken – dvs. det som står i journalen – och ta ställning till om det krävs några ändringar. Nationella Läkemedelslistan är ändå främst avsedd för läkemedelsanvändarna.
Fredrik Boström
Chefsfarmaceut Fredrik Boström bloggar om vad som händer på apoteken och vad vi vill ska hända i framtiden, med fokus på farmaceuternas bidrag till en bättre läkemedelsbehandling.