Vården står inför stora utmaningar. Teknisk utveckling, innovativa terapier samt ökad medvetenhet och kunskap om sin hälsa ställer tillsammans med en allt äldre befolkning och stora pensionsavgångar i vården nya frågor om vad vården ska prioritera och hur den ska organiseras.
Det handlar förstås om ekonomiska prioriteringar, men också – och kanske viktigare – vilka delar av vårdkedjan som ska göra vad.
Apotekens roll i vårdkedjan är i grunden att säkerställa en effektiv och säker läkemedelshantering, där våra kunder får rådgivning i samband med att de hämtar sina receptläkemedel. Därtill har apotekens bidrag för att hjälpa människor i sin egenvård ökat under lång tid, där utvecklingen har tagit flera positiva steg framåt sedan apoteksomregleringen år 2009.
Idag erbjuder apotek rådgivning kring egenvård, receptfria läkemedel, utökad läkemedelsrådgivning, en rad olika självtester, hälsosamtal, blodtrycksmätning, hörselkontroll, allergitester, vaccination, kartläggning av smärta och så vidare. En samlad önskan från branschen är att den kompetens som finns hos vår personal ska kunna användas ännu bättre i vårdkedjan.
Apoteken och vår personal har ett stort förtroendekapital hos medborgarna och vår roll i vårdkedjan har alla förutsättningar att kunna utökas i syfte att göra viktiga tjänster inom vård och hälsa tillgängliga för människor, samtidigt som primärvården kan avlastas.
Sifo har frågat människor hur de ser på olika typer av vård- och hälsotjänster på apotek. När människor själva får ta ställning blir det uppenbart att de ser apoteken som en naturlig del av vårdkedjan och att de kan tänka sig att vända sig till ett apotek för att få hjälp. Svaren är ett tydligt tecken på att vården kan få en stor utväxling av att i större utsträckning än i dag ha med apoteken i sin planering och i sin vårdstrategi.
Närmast till hands ligger förstås att använda apotekens läkemedelsexperter till att göra mer kvalificerade läkemedelsgenomgångar än den som idag sker vid receptexpedieringen. De senaste 20 åren har läkemedelsanvändningen hos äldre ökat med 60 procent. Samtidigt vet man att just många läkemedel som förskrivs till äldre är direkt olämpliga och risken för negativa och onödiga interaktioner ökar förstås ju fler läkemedel en person använder. Därför har staten bestämt att alla personer över 75 år som har fler än fem läkemedel ska få en årlig läkemedelsgenomgång. Undersökningar som Socialstyrelsen gjort visar dock att detta i praktiken sker med mycket stor variation över landet.
Felaktig läkemedelsanvändning kostar samhället uppemot 20 miljarder om året och leder till onödigt lidande och lägre livskvalitet för den enskilde patienten. En studie från Uppsala universitet visade nyligen att tolv procent av svenskarna har råkat ut för sjuklighet som är relaterad till felaktig läkemedelsanvändning.
Sifos undersökning visar att 93 procent av befolkningen vill se kvalificerad läkemedelsrådgivning på apotek. Vi menar att det borde ses som en fråga om patientmakt att den som är berättigad till en årlig läkemedelsgenomgång själv kan gå till ett apotek och få den genomförd som en del av sin vård – och att apotek som märker att en patient skulle vara i behov av en kvalificerad läkemedelsgenomgång kan ta initiativet att erbjuda en sådan. Försök med strukturerade läkemedelssamtal genomförs just nu i samarbete mellan Läkemedelsverket och apoteksbranschen, vilket är ett första positivt steg i rätt riktning.
Andra typer av läkemedelstjänster skulle också kunna hjälpa människor att få bättre följsamhet till sin terapi, med bättre hälsa för den enskilde och besparingar för statskassan till följd. När läkemedlet inte intas på det sätt som är tänkt, kan det innebära att effekten minskar eller uteblir och det kan också innebära att stora mängder läkemedel går förlorade. Studier visar exempelvis att en stor del av inhalerade läkemedel helt enkelt går rakt ut i luften. En farmaceutisk tjänst skulle kunna vara att låta apoteken instruera patienten hur man får ut mesta möjliga effekt av sitt inhalationsläkemedel. Detta har man redan genomfört i Danmark, där apoteken sedan en tid tillbaka får en ersättning för att hjälpa patienter som använder inhalatorer till en bättre läkemedelsanvändning.
Sifos undersökning visar också att svenskarna välkomnar enklare vårdtjänster på apotek. 84 procent tycker att det vore naturligt att kunna mäta sitt blodtryck eller göra blodsockertest på apotek, 87 procent att få hjälp att sluta röka och 78 procent att göra allergitest. Nästan 70 procent svarar att de tycker att det är naturligt att kunna få enklare vård på ett apotek.
Människor är således beredda att söka hälsorelaterad rådgivning på apotek. I takt med att livsstilssjukdomar ökar finns också ur vårdens perspektiv ett större behov att hjälpa människor ta ansvar för sin egen livsstil. Många söker sig redan idag till apoteken för att köpa hjälpmedel för att kunna ta kontroll över sitt nikotinbruk eller viktproblem. Det ligger därför nära till hands att tänka sig att apoteken skulle kunna erbjuda stöd- och motivationssamtal för att hjälpa människor att fullfölja sina ambitioner att sluta röka eller att börja komma till rätta med övervikt.
Detta är tjänster som skulle passa bra in i vårdgivarnas folkhälsouppdrag – där apoteken kan erbjuda egenvård och en tillgänglighet som övriga delar av vårdkedjan saknar.
Svensk vård håller mycket hög och jämn kvalitet och kom nyligen ut som bäst i klassen i en jämförelse mellan europeiska länder. En av de saker där Sverige stuckit ut negativt har varit just tillgänglighet till vården, en fråga som regeringen prioriterat genom kömiljarden och en skärpt och lagstadgad vårdgaranti.
Vi vill peka på att resurserna i vårdkedjan kan användas bättre, samtidigt som man stimulerar ett ökat personligt ansvar för hälsan. Apotek träffar svenskarna mycket oftare än övriga delar av vårdkedjan och har en tillgänglighet som andra delar inte kan mäta sig med. Dessa fördelar borde användas bättre genom att stat och landsting inkluderade apoteken i sina strategier för att förbättra tillgängligheten och stimulera till bättre folkhälsa.
Apoteken är beredda att utöka sitt ansvar i vårdkedjan. De vårdvalssystem som byggts upp av landstingen är idag stängda för apoteken, eftersom de inte vill och ska erbjuda ett helt primärvårdspaket. Staten borde därför se över ersättningssystemen för att möjliggöra för fler aktörer att erbjuda en ingång till vården som är mer tillgänglig och mångsidig än de som idag finns.
Johan Wallér, VD
Henrik G Ehrenberg, chefsstrateg
Sveriges Apoteksförening
Publicerad i Dagens Samhälle 6 maj 2014