Vi möter en hel del kritik från läkarhåll när vi utvecklar farmaceutiska tjänster. En del av den kritiken beror på att man inte vet vad vi kan och gör på apoteken. Så hur ska vi beskriva det på bästa sätt?
”Men ska ni ge individanpassad rådgivning till mina patienter om blodfettsänkande behandling – det är ju en patientsäkerhetsrisk!” Att möta den typen av kritik från läkare samtidigt som farmaceuter på apotek och våra egna myndigheter funderar på om det vi utvecklar som farmaceutiska tjänster verkligen skiljer sig från grunduppdraget är förvirrande. I grunden beror det på bristande kunskaper om vad en farmaceut kan, vårt uppdrag på apotek och vad en farmaceutisk tjänst på öppenvårdsapotek är.
Bred kunskap som knyts ihop av farmakoterapi
Farmaceututbildningarna är breda och går in på djupet i många olika vetenskapliga discipliner – fysiologi, kemi, kinetik, farmakologi, lagstiftning mm. Farmaceuter kan arbeta inom ett brett fält och de olika grundkunskaperna kan ”plockas ihop” på olika sätt om arbetet ska vara inom forskning, regulatoriskt arbete, marknadsföring eller apotek. För arbete på apotek är farmakoterapi ett sätt att knyta ihop kunskapen. Farmakoterapi ger kunskap om vilka läkemedelsterapier som används utifrån olika sjukdomstillstånd och patientens förutsättningar som ålder eller njurfunktion. Det ger en förståelse för de val som gjorts när farmaceuten möter kunden vid apoteksdisken. Farmaceuten på apotek tillämpar inte kunskaperna direkt – det görs inga dosjusteringar eller förslag på ändrad behandling – utan kunskapen är ett underlag till bedömningar som görs.
Rådgivning är den praktiska tillämpningen
Uppdraget på apotek är att säkerställa en bra läkemedelsbehandling och framförallt att läkemedlen används som det är tänkt. Det som apoteksfarmaceuter använder som sitt arbetsredskap är sin förmåga till god kommunikation med kunden. Farmaceuten behöver både förstå behandlingen på ett generellt plan (farmakoterapi) och vilka utmaningar just den kunden har i sin vardag. Därefter behöver farmaceuten stötta kunden på ett sätt så att det verkligen leder till en förbättring. Den praktiska tillämpningen lär sig farmaceuter under sin praktik men vidareutvecklar sedan under hela sitt yrkesliv. Utvecklingen av farmaceutiska tjänster är ett steg i denna utveckling.
Läkemedelssamtal och inhalationsvägledning – samma sak?
De två tjänsterna som testas under året kan verka väldigt olika men båda bygger på att farmaceuten genom en tydlig metod identifierar fel eller utmaningar hos kunden. För Inhalationsvägledning är det lättare att se felet och därefter rätta till det. För Läkemedelssamtalen krävs en förmåga att ställa öppna frågor och lyssna på svaren för att därefter coachande bekräfta det som kunden gör rätt och få kunden att hitta sina lösningar på eventuella problem. Farmakoterapikunskaperna finns i bakgrunden för att förstå vilka utmaningar som finns och för att ge samma budskap som övrig hälso- och sjukvård. Att vi har en tydlig metod och att vi utökar vårt arbete till fler moment eller fler tillfällen för rådgivning gör att vi ser att det ligger utanför grunduppdraget idag samtidigt som det ligger kvar inom det som är vår kärnkompetens och vårt uppdrag på apotek. Därför är utvecklingen av farmaceutiska tjänster inte en patientsäkerhetsrisk – utan tvärtom minskar den risken och ökar nyttan hos de som får ta del av dem.
Ps. farmaceuter på apotek har även fler uppgifter och andra kompetenser är också viktiga. Jag har skrivit om det i tidigare blogginlägg, bl.a. i Apoteket Problemlösaren och Finn fem fel – hur många felaktiga recept finns det? Farmakoterapi tillämpas också mer direkt vid t.ex. läkemedelsgenomgångar och i klinisk farmaci men då handlar det om andra metoder och uppdrag än vad som ryms inom en farmaceutisk rådgivningstjänst på öppenvårdsapotek.
Fredrik Boström
Chefsfarmaceut Fredrik Boström bloggar om vad som händer på apoteken och vad vi vill ska hända i framtiden, med fokus på farmaceuternas bidrag till en bättre läkemedelsbehandling.