Myter och fakta

Vissa läkemedel har gått ner i pris och andra har gått upp. Många receptfria läkemedel finns numera även som billigare alternativ vilket har medfört lägre priser. Priserna på receptbelagda läkemedel som staten betalar beslutas av läkemedelsbolagen och myndigheten TLV. Receptbelagda läkemedel som staten inte betalar avgörs främst av läkemedelsbolagen samt av det apotek som säljer läkemedlet. Apoteken redovisar sina priser på sina hemsidor.

Det är viktigt att lyfta fram att läkemedelsförsörjningen fungerat bra under pandemin. Läkemedelbrister är dock ett stort globalt problem som har pågått under längre tid och drabbar de flesta länder. Under 2019 saknades runt 1 000 olika läkemedel jämfört med cirka 150 år 2015. I Sverige har vi ett system som innebär att apotek bidrar till att lösa problem för kunderna när ett läkemedel inte finns att beställa. Farmaceuterna kan ofta byta till ett annat likvärdigt läkemedel. Trots detta sprids myter om att restnoteringar beror på apoteksomregleringen som skedde 2009 och att det då aldrig saknades läkemedel på apotek. Dels tog läkemedel slut hos läkemedelsföretagen även på den tiden och dels så missar man att den globala läkemedelsindustrin har utvecklats under tio år. Apoteken är endast den sista länken i den långa kedja som läkemedelsförsörjningen består av. Det är läkemedelsbolagen som ansvarar för att lagerhålla och sälja läkemedel till de svenska apoteken.

Över hälften av alla apoteksanställda är högskoleutbildade farmaceuter med apotekar- eller receptarielegitimation. En fjärdedel av personalen är yrkesutbildade apotekstekniker och har hög kunskap framför allt om receptfria läkemedel och egenvårdsprodukter. Personal på apotek ger därför kvalificerade råd om både läkemedelsanvändning och egenvård. Att personalen dessutom rekommenderar andra produkter är ofta kopplat till de besvär som kunderna söker hjälp för.

Sverige har relativt stora läkemedelslager som i genomsnitt räcker för 3–4 månaders förbrukning. Leveranser sker varje vardag till alla apotek i hela landet. Vanliga läkemedel finns normalt på lager på apotek så att det räcker i 1 till 2 månader.

Omregleringen av apoteksmarknaden 2009 har inte påverkat lagerhållningen på centrallager av läkemedel som läkemedelsdistributörerna ansvarar för. Det finns dubbelt så många apotek som före omregleringen men de är i genomsnitt mindre. Det innebär att antalet lager är fler, men de är ofta något mindre än tidigare. Det totala lagret av läkemedelsförpackningar på apoteken har ökat sedan omregleringen.

Före omregleringen hade Apoteket AB uppdrag att hålla beredskapslager. Den krisberedskapen har delvis monterats ned och staten har hittills inte gett något uppdrag att hålla krisberedskap av läkemedel.

Apoteken anpassar sitt utbud efter vad kunderna vill ha. Av tradition säljer apotek produkter med fokus på hälsa och välbefinnande, ofta är dessa produkter allergivänliga eller parfymfria. Eftersom många har stort förtroende för apoteken och dess personal så vill allt fler köpa andra varor på apotek och utbudet ökar efter efterfrågan. Läkemedel är apotekens kärnverksamhet och prioriteras inte ner på grund av att apoteken också säljer andra efterfrågade varor.

Det bäst säljande receptläkemedlet är Humira tätt följt av Epclusa. Det bäst säljande receptfria läkemedlet är Alvedon.

Idag ser apoteken lite annorlunda ut än vad de gjorde innan marknaden omreglerandes 2009. Apotekens försäljning av varor kopplade till egenvård och välbefinnande har ökat, men läkemedel står för 85 procent av apotekens omsättningen. Antalet apotek har ökat och öppettiderna likaså. 250 % fler apotek har öppet på söndagar idag jämfört med för tio år sedan. Många apotek är öppna till kl 22.00. En annan förändring är att vissa receptfria läkemedel nu även får säljas i annan handel, det är dock enbart apotek som får ger råd om läkemedelsanvändning.

2020 omsatte Sveriges öppenvårdsapotek över 53 miljarder kr och hela apoteksmarknaden omsatte 64 miljarder kr. Företagens samlade vinster sjunker och låg på 2 % år 2020.

Landets apotek ägs av både stora och mindre kedjor, enskilda entreprenörer, småföretagargrupperingar, privata ägare och staten. Ca 80 apotek ägs av enskilda företagsägare som har ett eller ett par apotek. Runt 380 apoteks ägs av staten. Övriga apotek ägs antingen av entreprenörer eller väletablerade nationella och internationella företag.

I genomsnitt expedieras ca 96 % av alla receptbelagda läkemedel direkt när kunden kommer till apoteket. Trots att det idag är ovanligt med vanliga läkemedel så lyckas apoteken hålla relevanta läkemedel i lager. År 2018 såldes ca 12 000 unika läkemedel, det är en ökning med 8 % sedan 2014. Av dessa har ett genomsnittligt apotek 2 400 olika receptbelagda läkemedel på lager och säljer i genomsnitt 1 200 läkemedel varje månad. Det innebär att apoteken vanligtvis känner till sin kundkrets behov och anpassar lager efter efterfrågan. Mer ovanliga läkemedel eller ovanlig styrka eller beredningsform hålls normalt inte på lager. De beställs när kunden efterfrågar och kommer normalt efter 24 timmar. Det är ovanligt med vanliga läkemedel. Över 60 % av alla läkemedel såldes i en eller färre per apotek under året under 2018. Läs mer om detta här.

Sedan omregleringen 2009 har över 50 % nya apotek tillkommit. Alla län i Sverige har fått nya apotek. Flest apotek öppnas där det finns få apotek eller inga apotek. Alla län har fått fler apotek. Apotekstätheten per invånare är högst i Jämtland och Västerbotten och lägst i Södermanland och Västra Götaland.

Antalet apotek i glesbygd var oförändrat mellan år 2009 till 2018. Under senaste åren har de minskat något. Den vanligaste anledningen att apotek i glesbygd läggs är den stora bristen på utbildade farmaceuter. Ett apotek får inte håll öppet utan en farmaceut på plats. Det är också vanligt att apotek läggs ner när t.ex. en närliggande vårdcentral läggs ner och kundunderlaget därmed försvinner. I några orter har apoteksombud ersatt apoteket. Andra orter har fått sitt första apotek.

Apoteken lever på att sälja läkemedel. Samhället ersätter inte apoteken fullt ut för att expediera läkemedel, därför är alla apotek beroende av att sälja andra varor. Om inte apoteket har det läkemedel som en kund efterfrågar på lager så väjer ofta kunden att gå till ett konkurrerande apotek eller att handla på nätet. Om apoteket beställer hem ett läkemedel som sedan inte hämtas ut så får apotket ofta stå för hela kostnaden. Det är därför en dålig idé att inte har efterfrågade läkemedel på lager. Detta är dock en stor utmaning för apotek eftersom få läkemedel är vanliga. Många läkemedel är väldigt dyra för apoteken och kräver t.ex. kylförvaring, dessa finns nästan aldrig i lager utan behöver beställas dagen före.

Varje år har apoteken runt 120 miljoner kundbesök,  330 000 om dagen. Knappt 40 % är kunder som hämtar ut förskrivna läkemedel. Varje år tar apoteken emot och behandlar över 87 miljoner recept, 240 000 om dagen.

Ett av apotekens grunduppdrag är att upplysa och genomföra generiskt utbyte av läkemedel när det finns alternativ. Varje månad beslutar myndighetenTLV om vilket läkemedel som har lägst pris just då och ska bytas till. Detta gäller för ca 1 300 olika läkemedelsgrupper.

Det mesta har utvecklats åt rätt håll för apotekskunderna under de senaste tio åren. Antalet läkemedel som expedieras direkt när kunden kommer till apotek är något högre än tidigare, trots att vanliga läkemedel har blivit allt mer ovanligt. Över 50 % fler apotek har öppnats, öppettiderna har blivit längre och e-handeln har utvecklats enormt. Många apotek har ökat försäljningen av apoteksnära produkter som kunderna önskar. När Sifo mäter kundnöjdheten så ger 80 % betyg fyra eller fem och 98% betyg tre till fem på en femgradig skala.

Apoteken har en lång tradition av att sälja senap, saffran, lakrits och salmiak. Förr i tiden sågs många av dessa produkter i medicinskt syfte som läkemedel.

Enligt lag 2009:366 om handel med läkemedel så får läkare äga apotek, men inte vara majoritetsägare. Anledningen är att det inte ska finns några incitament mellan den som förskriver och den som säljer läkemedel – eller tvärt om. Apoteken och vårdgivarna måste alltid samarbeta med varandra. Ur patienternas perspektiv så är problemet snarare för lite kommunikation mellan olika delar av vårdkedjan.