Varje dag görs mindre ändringar på recept där doseringen är otydlig eller felaktig och större ändringar t.ex. att recept makuleras. Ibland måste farmaceuten ringa till läkaren för att reda ut konstigheter. Men hur stort problem är det vi talar om? Och vad kan vi göra åt det?
Ett återkommande tema på den här bloggen är vad apoteken – och främst farmaceuterna – egentligen tillför för värde. Mycket fokus i debatten har varit på rådgivningen och vad vi menar med det begreppet. Jag har också uppmärksammat allt annat arbete som görs på apotek där felaktigheter rättas till. Nu har vi fått lite mer fakta kring hur mycket fel som det faktiskt rör sig om.
Mer än vart tredje recept felaktigt
På Vitalis-konferensen presenterade Tora Hammar, Linnéuniversitet och Birgit Eiermann, Inera AB, preliminära resultat från en studie som utförts på apoteken i syfte att få fram data över hur många fel det är i kundernas läkemedelslistor. Resultaten visar att 80 % av alla patienter i studien hade avvikelser i listan över sparade recept på apotek och hela 35 % av recepten var direkt felaktiga. För farmaceuter på apotek är detta ingen överraskning men det är bra att få tydliga siffror över vilka problem som våra kunder står inför och som vi kan hjälpa till med. Studien kommer fortsätta med mer datainsamling under våren och förhoppningsvis kan vi lära oss mer om hur vi kan motarbeta detta.
Dubbelmedicinering är ett vanligt problem
En annan mätning av problem i receptlistan gjorde vi själva i branschen i samband med årets EES-vecka. Vi fokuserade på signalen dubbelmedicinering som hittar fall där det finns recept på läkemedel med samma verkan och det genererades 400 000 sådana signaler under veckan. I många fall ska patienten behandlas med båda läkemedlen, t.ex. under en upptrappning av ett läkemedel eller när patienten behöver kombinera två styrkor för att få rätt dos. Men vi såg att i ungefär en tredjedel av alla fall så var det recept som inte skulle användas. Här finns mer att göra för att vi på apoteken ska kunna hjälpa patienten bättre. Fler recept än idag borde makuleras men det kanske underlättar om receptet fanns kvar för att återaktiveras vid senare tillfälle? Eller att det går att lägga recept som inte används som vilande? Möjligheterna borde finnas med den Nationella Läkemedelslistan.
Vem tar ansvar?
Att det finns många recept som behöver korrigeras visades även i Sveriges Apoteksförenings undersökning 2013 och liknande norsk undersökning från 2016. Utvecklingen på området går långsamt och införandet av en nationell läkemedelslista är inte något som med automatik innebär att det blir mindre fel för patienten. Det finns också en oklarhet i vem som ska ansvara för vad. Från förskrivarhåll är det främst ordinationerna man tar ansvar för men de problem vi ser är att det är recepten som är felaktiga. Gamla recept, saknade recept, recept där doseringstexten blivit fel, recept som måste korrigeras för att det utskrivna läkemedlet inte finns längre. Det är mycket som kan göra att det uppstår frågetecken och rena fel i den information som patienten använder som skiljer sig från tanken från början som står i journalen. För det är i slutändan de medicinburkar som finns hemma hos patienten som är det som används.
Vägen framåt
Vi kommer givetvis få leva med att det är fel i kundernas receptlistor och på deras recept och det kommer vara en viktig uppgift för apoteken att kontrollera recepten. Men vi behöver arbeta bättre tillsammans för att minska felen – både från vården och apoteken. Jag ser att apoteken både har möjlighet att gå före samt visa vilka insatser som verkligen får effekt utifrån att vi finns nära våra kunder i deras dagliga läkemedelsanvändning. I det arbetet behöver vi också få stöd från Läkemedelsverket och E-hälsomyndigheten med regelverk och funktionalitet. Men framförallt behöver det arbete vi redan gör och det vi kommer att göra uppmärksammas mer och ges det värde det förtjänar.
Fredrik Boström
Chefsfarmaceut Fredrik Boström bloggar om vad som händer på apoteken och vad vi vill ska hända i framtiden, med fokus på farmaceuternas bidrag till en bättre läkemedelsbehandling.