När den svenska apoteksmarknaden reformerades år 2009 fanns en rad utmaningar. Sverige hade få apotek per invånare – näst sämst i Europa – och begränsade öppettider, alltså en begränsad tillgänglighet till läkemedel. Övriga delar av vårdkedjan tog inte tillvara farmacins möjligheter att förbättra läkemedelsanvändningen och bidra till en bättre folkhälsa. Den som utbildade sig till farmaceut inriktad på att arbeta på apotek hade bara en arbetsgivare att gå till och en hel yrkeskår hade näringsförbud inom sitt eget kompetensområde. Det fanns helt enkelt ett stort behov av åtgärder för att öka tillgängligheten och öppna upp för mer av mångfald och nytänkande på apoteksmarknaden.
Sedan omregleringen har antalet apotek ökat med drygt 350 stycken. Öppettiderna har därtill ökat motsvarande ytterligare 330 apotek. Löneutvecklingen för personalen har i och med konkurrensen varit god. Nya apotekskedjor har bildats och nära 200 apotek drivs idag av småföretagare. Konkurrensen har lett till fler och billigare receptfria alternativ samtidigt som staten behållit sin prisreglering av receptläkemedel. De olika apotekskedjorna har utvecklat nya tjänster och genom till exempel olika informations- och abonnemangstjänster underlättat för kunderna i deras läkemedelsanvändning.
Kort sagt har den nya apoteksmarknaden förbättrat tillgängligheten till läkemedel och apoteksaktörerna arbetar gemensamt för att kunna bidra mer på vård- och hälsoområdet.
Kundernas förväntningar på både tillgänglighet och information har ökat sedan reformen. Under monopoltiden besökte man sitt apotek och gick därifrån antingen med sitt läkemedel, eller så hade apoteket beställt det åt dig. Idag är det möjligt för kunden att gå från ett apotek som saknade ett specifikt läkemedel till ett annat apotek – i hopp om att läkemedlet istället ska finnas där. Kundmönstren och förväntningarna har förändrats, vilket sätter ökad press på apoteken att ha efterfrågade läkemedel tillgängliga i butik.
Idag finns runt 15 000 varor som du som patient kan få utskrivet på recept. Ett normalstort apotek har kanske 3 000 av dessa i sitt butikslager. Så har det sett ut under mycket lång tid. Sällsynta läkemedel eller läkemedel med ovanlig styrka eller beredningsform hålls normalt inte i butikslager eftersom det vore både ekonomiskt ohållbart och ett miljöproblem att kassera läkemedel vars bäst-före-datum gått ut – eftersom de efterfrågas så sällan.
För de allra flesta apotekskunder är tillgängligheten ändå väldigt god eftersom apoteken strävar efter att ha rätt lager lokalt. Apoteken lär sig vilka läkemedel som efterfrågas av just deras kunder, varför man lyckas direktexpediera runt 95 procent av alla recept. Övriga 5 procent måste beställas.
En av de frågor som diskuterats efter omregleringen är kundernas information om huruvida just deras läkemedel finns tillgängligt på ett lokalt apotek vid en viss tidpunkt. Apotekskedjorna har på olika sätt arbetat för att underlätta informationen genom centraliserad kundservice och lagerinformation via nätet. De olika apoteksaktörerna har också kommit överens om att hjälpa kunder som inte kan vänta på en beställning med att ringa även till konkurrenten för att efterhöra om den sökta varan finns där. Det har fungerat bra, men är också tidskrävande – särskilt då sannolikheten är ganska stor för att en beställningsvara och läkemedel med leveransproblem inte finns på övriga apotek om det saknas på det första.
Det har dock blivit tydligt att kunderna efterfrågar och skulle uppskatta ett gemensamt söksystem för tillgängliga läkemedel. Apoteksbranschen har därför under en tid fört samtal om hur en gemensam lagerstatusfunktion för samtliga apoteksaktörer skulle kunna se ut.
En gemensam funktion för lagerstatus ska göra det möjligt för kunder att i förväg kontrollera om deras läkemedel finns tillgängligt eller om det måste beställas. Det förbättrar möjligheterna för kunden att välja hur man vill göra med sitt recept – åka till ett apotek eller kontakta apoteket för att göra en förbeställning. För den kund som går direkt till apoteket blir det också lättare för apotekspersonalen att hjälpa kunder att få information om lagerstatusen på andra apotek. Det är dock viktigt att påminna om att apotekets butikslager styrs av den lokala efterfrågan och att ett söksystem i sig inte förändrar vad som lokalt är en beställningsvara och inte.
Apoteksbranschen har nu också inlett ett samarbete med fass.se, som är läkemedelsindustrins gemensamma informationstjänst för sina produkter. Fass.se besöks redan idag av miljontals patienter och vårdpersonal som eftersöker information om läkemedel, varför det också är en idealisk ingång även för den som vill veta om en specifik läkemedelsprodukt finns i lager på det lokala apoteket.
Genom fass.se och sverigesapoteksforening.se kommer kunderna framöver att kunna få en konkurrensneutral tillgång till information om var läkemedel finns tillgängliga. Det nya IT-system som formas kommer att kunna uppdateras löpande för att ge bästa möjliga information om lagerstatusen.
Arbetet med att få en gemensam lagerstatusfunktion på plats kommer inledas omedelbart och med sikte på att vara tillgänglig för kunderna under första halvåret 2014.
Apoteken är en oerhört viktig del av vårdkedjan, med högkvalificerad personal och ett tydligt samhällsuppdrag. Det är med glädje vi kan konstatera att apoteksomregleringen inneburit en positiv utveckling – en utveckling som vi bara sett början på.
Johan Wallér, VD
Henrik G Ehrenberg, Chefsstrateg
Sveriges Apoteksförening
Publicerad av SVT Debatt