I TLV:s slutrapport från regeringsuppdraget kring farmaceutiska tjänster slår myndigheten fast att de båda tjänsterna Inhalationsvägledning och Apotekens Läkemedelssamtal kan förbättra hur patienter använder sina läkemedel och kan införas på apotek. Slutsatserna bygger på utvärderingar som gjorts under försökets gång och som redovisas i rapporten. Det verkar finnas vissa missuppfattningar kring detta och därför kommer här en sammanställning över vad som gjorts.
Utvärdering av olika aspekter och av olika aktörer
De utvärderingar som har gjorts har täckt in många olika delar av försöksverksamheten. Apotekens förmåga att ta fram, införa och genomföra tjänster samt vilket intresse som finns hos patienterna har apoteken utvärderat själva. Detta har gjorts genom enkäter, egenkontrollprogram och insamling av statistik över antal tjänster. Hur tjänsterna uppfattas av patienter samt vilken effekt de har på hur en patient använder sin inhalator eller hur följsam patienten är till att hämta ut sina läkemedel har utvärderats av forskare på Uppsala Universitet. Dessa utvärderingar består av litteratursammanställningar, enkätstudier till patienter och kontrollgrupp samt registerstudier över uttagsföljsamhet. En mindre observationsstudie genomfördes för att undersöka hur tjänsten Läkemedelssamtal verkligen utförs av farmaceuterna. Som komplement till detta har även SBU genomfört litteraturgranskningar över publicerad forskning om farmaceutiska tjänster, dess effekter och hälsoekonomiska resultat.
Utvärdering och forskning kan alltid kritiseras
Som all forskning kan de utvärderingar som genomförts kritiseras från olika grunder. Det är alltid en avvägning mellan vad som är möjligt att genomföra och med vilken säkerhet de valda metoderna kan peka på ett visst resultat. För utvärderingen av effekten för Inhalationsvägledning valdes vi att genomföra en systematisk litteraturgenomgång. Eftersom genomgången samlade 22 originalstudier från 14 olika länder anser vi att det är rimligt att anta att de positiva resultat i hantering av inhalatorn som sammanställningen visar också bör gälla för Sverige. För apotekens läkemedelssamtal genomfördes en enkätstudie samt en registerstudie. Dessa båda var inte randomiserade, mer än att patienterna som ingick i studierna hade besökt apotek som erbjöd tjänster och kontrollgruppen hämtades från de som besökt andra apotek. En icke-randomiserad studie innebär en risk för snedrekrytering. För att kompensera för snedrekryteringen gjorde statistiska beräkningar för att justera för socioekonomisk bakgrund, samsjuklighet och apoteksstorlek. En annan kritik som kan riktas mot dessa utvärderingar är att de som endast fick ett av två samtal inte inkluderades i studien. Studiernas svagheter diskuteras i de rapporter som forskarna lämnat.
Tydlig effekt på läkemedelsanvändningen
Sammantaget visar utvärderingarna på att tjänsterna förbättrar patientens läkemedelsanvändning. För patienter med astma eller KOL minskar antalet fel som de gör med sin inhalator. För förstagångsanvändare av statiner ökar sannolikheten att patienten hämtar ut sitt läkemedel ett år senare samt att de ökat sin förståelse för hur och när de behöver ta sitt läkemedel. Det går att invända att utvärderingarna inte i sig visar att detta gör att patienterna når en bättre hälsa genom t.ex. färre vårdbesök, akutinläggningar eller minskad risk för förtida död. Samtidigt finns det annan forskning som visar på samband mellan bättre läkemedelsanvändning och bättre hälsa. Resultaten från utvärderingarna som har gjorts inom försöksverksamheten ligger även i linje med annan publicerad forskning på området. TLV:s slutsatser om tjänsternas effekt hos patient får därför sägas stå på stabil grund.
Fredrik Boström
Chefsfarmaceut Fredrik Boström bloggar om vad som händer på apoteken och vad vi vill ska hända i framtiden, med fokus på farmaceuternas bidrag till en bättre läkemedelsbehandling.