Rådgivning om läkemedel. Det är något vi ofta pratar om men kanske sällan ägnar oss åt på apoteken, åtminstone inte till alla kunder och när det sker endast bara några få sekunder under mötet vid disken. Så hur viktig är den här rådgivningen, egentligen?
Apoteken har monopol på att sälja receptbelagda läkemedel till allmänheten i Sverige. Det har vi av flera anledningar men det som ofta framhålls är att det är viktigt att en farmaceut genomför expedieringen av receptet för att säkerställa att patienten får bästa nyttan av sin läkemedelsbehandling. Oftast ser vi att det görs genom det vi kallar rådgivning – men vilka krav är det som ställs kring rådgivning och hur stor roll spelar rådgivning för att en bra läkemedelsanvändning?
Luddiga regelverk – en fördel?
Regelverken på området är lite luddiga men ospecificerade regelverk behöver inte vara negativt. Eftersom varje patient har sina utmaningar och varje expedition på ett apotek är en unik händelse så kan man inte slå fast exakt vad som ska göras i varje situation. Att försöka göra det kan till och med motverka sitt syfte och innebär att farmaceuten inte får användning av hela sitt yrkeskunnande. Snarare leder det till att farmaceuten bara följer en manual och likt en papegoja rabblar det som måste sägas. Huvudregeln vid en expedition får dock sägas vara att en farmaceut ska, så långt det är möjligt, säkerställa att läkemedlet kan användas på rätt sätt (2 kap. 9 a § andra stycket i lagen om handel med läkemedel, 2009:366). Men krävs det rådgivning vid varje expedition för att uppnå det?
Rätt läkemedelsanvändning utan rådgivning?
Ett exempel som brukar lyftas fram där rådgivning sällan ges är maskinell dosdispensering. Idag är dosapoteken stora fabriker som spottar ur sig dospåsar i snabb takt. Produktionen håller hög kvalitet och antalet fel är mycket litet. Men det är sällan som dosapotekens farmaceuter pratar direkt med patienten och ”lämnar information och råd av betydelse för läkemedelsbehandlingen”. Samtidigt är dos en tjänst som i sig självt innebär att sannolikheten för att läkemedlet används på rätt sätt ökar. Många av de som har dos idag skulle inte kunna klara av att ta sina läkemedel vid rätt tid utan dos oavsett hur många goda råd som farmaceuten ger.
Andra insatser minst lika viktiga
Det finns fler insatser som gör att läkemedelsanvändningen blir ”rätt” än rådgivning och dosdispensering. Att expediera rätt är grunden och i vidare utsträckning kan det handla om att gå igenom receptlistorna för att se att man har en korrekt behandling. Finns det t.ex. recept på både lång- och kortverkande inhalationsläkemedel och är receptet på en beredningsform som funkar för patienten att använda? Påminnelsetjänster, dosetter och andra hjälpmedel kan för vissa få större effekt än en föreläsning om hur viktigt det är att ta sitt läkemedel vid samma tid varje dag. Bara att apoteket har läkemedlet i lager kan ibland innebära att behandlingen blir rätt om burken hemma hos patienten är tom. E-handel med läkemedel innebär för många större möjligheter att få sitt läkemedel i rätt tid på ett enkelt sätt.
Allt som görs på apoteken spelar roll
När jag pratar om att apoteken är en farmaceutisk verksamhet är det detta jag menar. Det är vad apoteken kan hjälpa till med i en vidare bemärkelse som gör att apoteken ska ha monopol på läkemedelsförsäljningen till allmänheten – inte bara för att farmaceuter är bra på att ge råd. Som profession ska vi självklart utveckla vår förmåga att ge råd som är relevanta och situationsanpassade men vi måste också uppmärksamma och utveckla de andra sidorna av professionen. Och se att vi med vår kunskap tillsammans med andra kan utveckla produkter och tjänster som leder till en bra läkemedelsbehandling även om det inte alltid innebär samtal med en kund vid en apoteksdisk.
Fredrik Boström
Chefsfarmaceut Fredrik Boström bloggar om vad som händer på apoteken och vad vi vill ska hända i framtiden, med fokus på farmaceuternas bidrag till en bättre läkemedelsbehandling.