Regeringen har gett TLV i uppdrag att ta fram en ny metod att mäta apotekens möjlighet att expediera läkemedel. Direktexpedieringsgraden på apotek har mätts på samma sätt under lång tid. Men då omvärldsfaktorerna har förändrats under senare år har också apotekens förutsättningar att kunna direktexpediera försvårats.
- En ny metod som mäter direktexpedieringsgraden är välkommet då omvärldsfaktorerna för att apotek ska kunna ha alla efterfrågade läkemedel på lager har förändrats säger Johan Wallér vd på Sveriges Apoteksförening.
2015 mätte Sveriges Apoteksförening direktexpedieringsgraden på apotek mätt per receptrad. 94,9 % av alla receptrader expedierades då direkt. När TLV gjorde samma mätning 2019 så hade det sjunkit till 92,6 %. Mätt per kund fick 85 % av alla med sig alla läkemedel som efterfrågades vid det tillfället.
Den förändring som hade skett mellan 2015 och 2019 var att antalet restnoterade läkemedel hade ökat med 140 %. Detta ligger utanför apotekens kontroll. Sedan 2019 har antalet restnoterade läkemedel ökat markant och Läkemedelsverket förväntar sig en fortsatt ökning de kommande åren. Det medför att direktexpedieringsgraden på apotek kommer att sjunka ytterligare.
En annan förändring mellan 2015 och 2019 var att antalet dyra och ovanliga läkemedel som kan förskrivas hade ökat. Även denna utveckling har fortsatt. Dessutom har apotekens e-handel tagit stora kliv framåt och bör inkluderas i en ny mätmetod. När TLV:s mätning genomfördes så visade den att endast 2 % av de fall när apoteken inte hade läkemedel på lager var orsaken faktorer som apoteken faktiskt kunde påverka.
Många patienter upplever problem att direktexpedieringsgraden är låg och framför allt att allt för många viktiga läkemedel är restnoterade. Det är därför positivt att TLV tar fram en modell som mäter hur detta påverkar läkemedelsanvändarna.
För apoteken är det mycket viktigt att kunna hålla aktuellt lager när kunden kommer in. Hur apoteken ska bli bättre på att planera sina lager är något som varje apotek analyserar och arbetar med. Troligen innebär varje missad expediering att kunden gick till en konkurrent. Men apoteken behöver dessutom få bättre förutsättningar för att kunna lösa kundernas behov.
- Både myndigheter och läkemedelsindustrin måste ta krafttag mot det ökande antalet restnoteringar. Förhoppningsvis kan de sanktionsavgifter mot läkemedelsföretag som regeringen snart inför bidra.
- Farmaceuterna bör få större befogenheter att lösa problem när läkemedel inte kan beställas. Det kan t.ex. handla om att byta till ett annat likvärdigt läkemedel som är tillgängligt.
- 2018 infördes en ny lag på apoteksområdet som exkluderade kylvaror i apotekens rätt att returnera läkemedel. Även om enbart 5 % av läkemedelsförpackningarna behöver förvaras kylda så är dessa så pass dyra att de motsvarar en fjärdedel av apotekens inköpsvärden. Det innebär att ett enskilt apotek står för hela den ekonomiska risken om ett läkemedel beställs men sedan inte hämtas ut. Lagen om returrätt behöver göras om.
För ytterligare information
Läs Apoteksföreningens direktexpedieringsstudie från 2015 här: /wp-content/uploads/2018/08/Rapport-Undersökning-om-DX-på-apotek-Slutlig.compressed.pdf
Läs Apoteksföreningens rapport ”Finns mitt läkemedel på apotek” här: /wp-content/uploads/2019/09/Rapport-2019-Tillgänglighet-till-läkemedel-på-apotek.pdf
Läs TLV:s studie från 2019 här: https://www.tlv.se/download/18.8664a0516f1aa30bdd880f/1576753997911/rapport_dec2019_matning_direktexpedieringsgrad_oppenvåadsapotek.pdf
För ytterligare kommentarer:
Johan Wallér, vd Sveriges Apoteksförening
Johan.waller@sverigesapoteksforening.se
Tel: 070 239 16 06